I helgen hoppar ett högst angenämt projekt upp på toppen av den långa att-göra-listan. Min mamma fyller 60 och har bjudit hela familjen på en resa till Turkiet. Åh, det kunde inte komma lägligare. Jag har tid att lägga sista touchen på avhandlingen och sen bär det iväg. När avhandlingen är tryckt är sista ordet satt. Och då - behöver jag - paus. Så resan går i sinnlighetens, vilans och lättjans tecken för min del! Lovely! Kanske hinner jag tom läsa den där boken som jag började med i somras... ;)
Eftersom jag vet hur vi är i den här familjen. Det är full rulle in i det sista. Så är det lika bra att börja packa och tvätta nu. På sätt och vis är det tur att vi är rätt långsamma vad det gäller utrensningar här hemma. Alla sommargrejerna är kvar, ingenting är undanstuvat. Skönt! Det är bara att ta fram största väskan och börja vika ner. In my dreams - i alla fall. Sen ska jag se över inläggen på bloggen också. För datorn den packar jag inte! Men kameran får såklart hänga med. Schemaläggning - vilken bra funktion det är - utan den skulle inte den här bloggen existerat, det är säkert.
Nu väntar familjemys med sushi, tända ljus och mängder av frukt. Har några förkylningsvirus här hemma som kraftfullt ska motas ut. Trevlig helg!
My God vad skönt! Jag skulle ge vad som helst (nästan iaf) för en vecka vid Medelhavet! Lyllos!
SvaraRaderaHärligt!! Ha en skön resa och njut av känslan att avhandlingen är klar!!
SvaraRaderaDet ska jag, verkligen... Ska bara BLI klar först. Den står mig upp i halsen just nu.
Radera