Året som var

Avhandling

 

Tittar tillbaka på året som var. Det var ett år med mycket ångest och mycket jobb. Jag hade bara ett enda mål och det var att bli klar med min doktorsavhandling. Efter många års slit ville jag få lämna den bakom mig och gå vidare. Doktorandlivet är svårt att beskriva. Det kan låta angenämt och rentav lyxigt att få studera i flera år med lön och fri arbetstid. Det som inte syns lika tydligt är de höga kraven och arbetet som är svårt att lämna - man känner sig aldrig helt klar - det finns alltid mer att göra. Först nu som doktor kunde jag ta en riktig semester utan den gnagande känslan av att jag borde skriva/läsa/räkna/tänka. Borde, borde, borde. Det ordet har följt mig som en mardröm. En känsla av att vara jagad, hela tiden, rädslan för att inte hinna, inte vara good enough. Fy så hemskt det var.

För att orka firade jag mycket under året. Även små steg i rätt riktning uppmärksammades med skumpa eller lite extra god mat. Tydliga markeringar var viktiga eftersom känslan av framgång inte riktigt ville infinna sig ändå. Stressen var för hög för att kunna stanna upp och känna glädje. Istället för att se det jag gjort var jag helt fokuserad på det jag hade kvar att göra. 

Slutligen nådde jag målet. I november försvarade jag min avhandling, blev godkänd och kunde därmed gå vidare. Så oerhört skönt för både mig och min familj. Det stora oket var borta och jag kunde börja fokusera mer på min familj och min hälsa igen. Mycket välbehövligt!

Blogg

Som en motvikt till allt skrivande startade jag den här bloggen. Det var i maj, snön låg fortfarande kvar och jag längtade efter sol och glada sommardagar. Bloggen skulle bli min kreativa oas tänkte jag. Ett ställe för det opretentiösa. Där jag kan skriva hur jag vill, om vad jag vill. Så blev det också. Bloggen blev en bra motvikt till allt jobb.

Resa

Min mamma fyllde 60 och bjöd oss till Turkiet en vecka. Jag lämnade in min avhandling till tryck dagen innan vi åkte och lämnade datorn hemma. Det var riktigt skönt! Där kunde jag faktiskt pausa, njuta och bara vara med min fina familj. Underbart var det och jag längtar tillbaka.

Hemmafix

Vi hann också med ett par mindre hemmaprojekt under året. Vi (jag och min man) gillar att renovera och fixa tillsammans - ett måste misstänker jag om man köper en gammal lägenhet med många skavanker att se över. En våningssäng förvandlades till en lekborg/sovkoja till barnen. Har skrivit om det tidigare här. Våra dörrar fick äntligen nya handtag och våra köksstolar fick nytt tyg. Båda projekten var efterlängtade och mycket välbehövliga.

 

Fotouppdrag

Två fina bröllop fick jag vara med och fota under sommaren. Det är alltid lika roligt. Alla är så fina och glada och detaljerna många.

Summa summarum blev det ett slitsamt år men ändå ett bra år. Det var ett år då jag såg ett slut på en lång resa, nådde målet och kunde blicka framåt. Nu kan det bara bli bättre. :-)